Barn- och ungdomars hälsa

• Facialispares, akut perifer hos barn och unga – bedömning och behandling
• Huggormsbett – handläggning och antidotbehandling
• Influensa/virusrelaterad myosit – diagnos och omhändertagande
• Paracetamolintoxikation – riskbedömning och behandlingsprotokoll
• Sicklecellsjukdom på akutmottagning – specifika åtgärder
• Tuberkulos – utredning och handläggning

• Drunkning – handläggning (Barnläkarföreningen)
• Hematuri – utredningsalgoritm (Barnläkarföreningen)
• IBD, nydebuterad – initial handläggning (Barnläkarföreningen)
• Kawasakis sjukdom – diagnos, behandling och uppföljning (Barnläkarföreningen)
• Pleuravätska vid bakteriella pneumonier
• Pneumothorax, spontan – behandlingsprotokoll
• Sepsis, akut handläggning – flödesschema
• Sepsis – nationella riktlinjer (Barnläkarföreningen)
• Spädbarnsmisshandel – identifiering och anmälningsplikt
• STEC-HUS-handläggningsstöd

• Hypotermibehandling – vårdprogram (Barnläkarföreningen)
• Hypotermibehandling – föräldrainfo

• Ekokardiografisk bedömning av PDA hos prematura
• Perfusionsproblem och neonatal hypotension
• Neonatal hypoperfusion – flödesschema

• Riktlinjer för handläggning av extrem prematuritet (< 28 veckor)
• Information till föräldrar om barn födda före vecka 27
• Handläggning vid hotande förtidsbörd före vecka 27

• Nutrition för barn med behov av långvarig parenteral nutrition
• Prolongerad ikterus hos nyfödda

• Neonatal HLR – flödesschema
• Neonatal hjärt- och lungräddning – riktlinjer
• Stabilisering av prematura nyfödda

• Antibiotikaavslutningsguide
• Vaccinationer och RSV-profylax
• Virusinfektioner under neonatalperioden (tabell)

• Neonatal hypoglykemi – vårdprogram
• Neonatal hypoglykemi – flödesschema
• Glukosgel – instruktioner

• Neonatala kramper – diagnos och behandling
• Osteopeni hos prematura
• Probiotika under neonatalperioden
• Smärtprevention och smärtbehandling under nyföddhetsperioden

Uppföljning av neonatalt riskutsatta barn sker enligt ett strukturerat program för att tidigt identifiera neuromotorisk och kognitiv påverkan.

Barn med obesitas från 2 års ålder ska erbjudas remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) för utredning och behandling.

KLB är kärnan i behandlingen och är samtliga BUMM-mottagningars ansvar. Vid utebliven effekt efter ett år med minst sex besök inklusive dietist- och fysioterapeutkontakt, eller vid svår obesitas (grad 3) eller grad 2 med komplikationer, kan patienten remitteras till specialiserade centra.

KVÅ-koder för registrering av KLB:

• Nutrition: DV051, DV054, DV143
• Fysisk aktivitet: DV132, DV133, DV200, QV012
• Beteendeförändrande stöd: DU009, DU011, DU113, DU118, QE009

Barnhälsovård (BHV)

Monitorerar vikt- och längdutveckling, erbjuder vägledning via familjesamtal och remitterar till BUMM vid behov.

Vårdcentral

Mäter och väger barn, identifierar riskpatienter, ger grundläggande livsstilsråd och remitterar till rehabilitering eller BUMM.

Elevhälsa

Identifierar elever med snabb viktutveckling, övervikt eller obesitas. Samarbetar med vård och socialtjänst och remitterar vid behov.

BUMM – barn- och ungdomsmedicinsk mottagning

Erbjuder kombinerad livsstilsintervention med individuell anpassning av matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande beteende. Minst sex besök per år. Läkemedel kan komplettera livsstilsbehandling enligt nationella riktlinjer.

Rikscentrum Barnobesitas (barn under 16 år)

Behandlar obesitas grad 2 med komplikationer eller grad 3 när BUMM-behandling inte gett resultat. Teambaserad vård med samarbete kring diabetes, leverproblematik och psykisk hälsa.

Centrum för obesitas (16–25 år)

Utreder för obesitaskirurgi och erbjuder pre- och postoperativa program.

Behandlingen följs upp via det nationella kvalitetsregistret Boris (Barnregistret för obesitas och behandlingsinsatser i sjukvården) och kvalitetsindikatorer för övervikt och obesitas hos barn.

Regionalt kunskapsstöd för ADHD hos barn och ungdomar omfattar utredning, diagnossättning och behandling. ADHD kännetecknas av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet i en grad som påverkar vardagslivet.

• Utredning av ADHD – strukturerad anamnes och psykologtest
• DSM-5-kriterier – tre presentationsformer (övervägande ouppmärksam, hyperaktiv-impulsiv, kombinerad)
• Läkemedelsbehandling – centralstimulerande läkemedel som förstahandsval
• Psykosociala insatser – beteendeterapi, föräldraträning, skolanpassningar
• Samsjuklighet – ångest, depression, autismspektrumtillstånd, inlärningsproblem
• Uppföljning – regelbunden bedömning av effekt och biverkningar

Se även avsnittet om suicidnärhet under Akut vård (vuxna) för fullständig riskbedömningsstruktur. För barn och unga gäller specifika faktorer:

• Suicid eller suicidförsök i familjen ungefär fördubblar risken för barnet
• Psykisk sjukdom hos familjemedlemmar
• Trauma, utsatthet eller misshandel
• Neuropsykiatriska tillstånd ökar risken
• Migrationsrelaterad stress och asylprocess
• Bedömning krävs vid första besök, akuta besök, in-/utskrivning och efter oväntade förbättringar

Regionalt kunskapsstöd i form av behandlingshandbok (PDF) för astma hos barn och vuxna. Täcker diagnostik, behandlingstrappa och uppföljning.

• Diagnos – spirometri och reversibilitetstest, PEF-mätning
• Behandlingstrappa – inhalationssteroider som bas, tillägg av LABA, LTRA
• Akut astmabehandling – betastimulerare, syrgas, systemiska steroider
• Allergiutredning – pricktest och RAST/specifikt IgE
• Utlösande faktorer – luftvägsvirus, allergener, ansträngning, kyla
• Uppföljning och kontroll – lungfunktion, symptombörda, livskvalitet

Nationellt godkänt vårdförlopp för IgE-förmedlad matallergi. Regional anpassning pågår.

• Vanligaste allergener: komjölk, ägg, jordnöt, trädnötter, vete, soja, fisk
• Diagnos baseras på anamnes, allergitest och öppen eller dubbelblind provokation
• Behandling: elimination av allergen, akutplan vid reaktion, adrenalinpenna
• Uppföljning för toleransutveckling, särskilt vid komjölks- och äggsallergi

Nationellt godkänt vårdförlopp. Vanliga orsaker hos barn: hypertrofierade tonsiller och adenoid.

• Symtom: snarkning, andningsuppehåll, munandning, sömnstörning, trötthet
• Utredning: klinisk bedömning, polysomnografi vid komplexa fall
• Behandling: adenotonsillektomi vid obstruktiva besvär
• Uppföljning: viktutveckling, tillväxt och sömnkvalitet

• Pleuravätska vid bakteriella pneumonier – handläggningsalgoritm (Barnläkarföreningen)
• Spontan pneumothorax – behandlingsprotokoll (Barnläkarföreningen)

Regionalt kunskapsstöd för migrän hos barn och ungdomar.

• Diagnos – IHS-kriterier, smärtkaraktär, duration kortare hos barn (2–72 h)
• Akutbehandling – ibuprofen och paracetamol som förstahandsval, triptaner vid otillräcklig effekt
• Förebyggande behandling – vid ≥4 attacker/månad, funktionspåverkan
• Livsstilsfaktorer – sömn, måltidsrutiner, stress, skärmtid
• Huvudvärksdagbok – kartläggning av mönster och utlösande faktorer

Gemensamt regionalt kunskapsstöd för vuxna och barn med förvärvad ryggmärgsskada, tillgängligt som PDF-dokument.

• Klassifikation – komplett/inkomplett skada (ASIA-skalan)
• Akut handläggning – immobilisering, neuroprotektion
• Rehabilitering – multidisciplinärt team, hjälpmedel, spasticitet
• Komplikationer – trycksår, urinvägsinfektioner, autonom dysreflexi

Kunskapsstöd från Barnläkarföreningen för uppföljning och vård av barn med Downs syndrom (trisomi 21).

• Medicinska komorbiditeter – hjärtfel, sköldkörtelrubbningar, celiaki, synproblem
• Hörseluppföljning – ökad risk för sekretorisk otit och hörselnedsättning
• Atlantoaxial instabilitet – kontroll före kontaktsport
• Neurokognitiv uppföljning – tidig intervention och habilitering
• Övergång till vuxenvård – planerad och strukturerad process

• Mpox – rutiner och handläggning av misstänkta fall
• Tuberkulos – utredning och smittspårning

Externa resurser från Smittskyddsläkarföreningen:

• Campylobacterinfektioner – handläggning och smittspårning
• Kikhosta – behandling och profylax
• Mässling – postexpositionsprofylax med immunglobulin
• Salmonellainfektioner
• Shigellainfektioner

Flödesschema och nationella riktlinjer från Barnläkarföreningen:

• Tidig identifiering – SIRS-kriterier anpassade för ålder
• Blododlingar innan antibiotika
• Empirisk antibiotikabehandling inom 60 minuter
• Vätskeresuscitering – 10–20 ml/kg under 5–10 minuter
• STEC-HUS – specifikt handläggningsstöd vid Shiga-toxinproducerande E. coli

• Region Stockholms basprogram för barnhälsovård 0–5 år
• Nationella riktlinjer: Rikshandboken i barnhälsovård
• Förfrågningsunderlaget för Vårdval Stockholm – BVC
• Smittskydd och vårdhygien

Psykomotorisk uppföljning vid BVC i Region Stockholm sker enligt Rikshandboken. Tre förtydliganden gäller lokalt:

• BHV-psykolog = konsultpsykolog vid Malinamottagningen eller bedömningsenhet
• BHV-teamet = minst BVC-sjuksköterska och BVC-läkare
• Erfaren allmänläkare kan konsulteras istället för barnläkare beroende på lokala förutsättningar

BVC-Elvis – uppdaterade 3- och 4-årsbesöksprotokoll implementerade 2018 i hela Region Stockholm.

• Nyföddhetshembesök – dag 4–6 efter hemgång
• 6-veckorsbesök – tillväxt, amning, relationsband
• 3–4 månaders besök – motorik, kommunikation, vaccinstart
• 8 månaders hälsobesök – motorik, grovmotorik, separation
• 12, 18 månaders besök – språk, socialt samspel
• 3 och 4 år (BVC-Elvis) – kognitiv screening, syntest, hörsel
• 5 år – inför skolstart, språk, koncentration

Det nationella vaccinationsprogrammet för barn ges via BVC enligt Folkhälsomyndighetens schema:

• 3 månader: DTaP-IPV-Hib + pneumokockvaccin (PCV)
• 5 månader: DTaP-IPV-Hib + PCV + rotavirus
• 12 månader: DTaP-IPV-Hib + PCV + MMR
• 18 månader: DTaP-IPV-Hib + MMR (booster)
• 5–6 år: DTaP-IPV (booster)
• Flickor 10–12 år: HPV-vaccin
• RSV-profylax (palivizumab) till riskgrupper under neonatalperioden

• ePed – beslutsstöd för säker läkemedelshantering till barn
• Utbildningar, kurser och seminarier för BVC-personal
• BVC-podden och Föräldragruppspodden
• Beställning, fakturering och rapportering inom Vårdval

Uppdaterat regionalt kunskapsstöd för bedömning, behandling och uppföljning av kort tungband hos spädbarn.

• Symtom: amningssvårigheter, dålig viktuppgång, smärta vid amning hos modern
• Bedömning: Hazelbaker Assessment Tool for Lingual Frenulum Function (HATLFF)
• Behandling: frenulotomi vid funktionell påverkan
• Uppföljning: amningsstöd, kontroll av läkning och funktion

• Centorkriterierna – scoring för streptokocker (feber, beläggningar, lymfkörtelsvullnad, frånvaro av hosta)
• Snabbtest och odling vid tveksam bild
• Penicillin V 10 dagar som förstahandsval vid streptokockinfektion
• Tonsillektomi vid recidiverande tonsillit (≥5 per år) eller obstruktiv sömnapné

• Akut mediaotit (AOM) – vanligast 6 månader–2 år
• Smärtlindring som primär åtgärd, exspektans vid lindrig bild
• Antibiotika vid uttalad smärta, feber >39 °C, bilateral otit eller barn <2 år
• Sekretorisk otit (SOM, lim i örat) – rörbehandling vid bilateral SOM >3 månader
• Hörselkontroll vid recidiverande otit